onsdag 29 december 2010

Svärmors våg é bäst!

Jag gillar svärmors våg. Gillar det skarpt! För vet ni vad!? Enligt den är det så här:

Alla mammakilon är borta - gone, väck, totalt försvunna!!!

I min lilla värld är det otroligt stort, och inte blir det mindre av att jag har haft sånt otroligt dåligt samvete av att inte kunnat/hunnit/velat sporta av mig kilona.

Vardagsmotionen har heller inte varit av den bästa sorten med stillasittande jobb o knappt ingen möjlighet att ta-trappan-istället-för-hissen-grejs men jag har försökt. Och för en gångs skull har mina försök gett resultat!

//stolt

tisdag 28 december 2010

Rösti

Hittade ett väldigt enkelt o smidigt recept på Rösti (vi är tokiga i potatisbullar/plättar/ragger - you name it! Bara det är potatis i stekpanna gillar vi det!) för ett tag sedan, i söndags fick det bli av att testa. Mums!

Potatis
Salt
Peppar
Kryddpeppar

Skala och riv potatisen grovt. Krydda direkt - salt, peppar, kryddpeppar och eventuellt muskot.

Stek i panna som en pannkaka (vi gjorde flera små istället) tills kakan känns fast. Lägg i en ugnsäker form (bakplåtspapper på långpanna fungerar utmärkt) och tillaga i ugnen i 175 grader i cirka 10 minuter.

Servera med knaperstekt bacon och lingsylt.

Smaklig måltid!

Mmm, låter smaskigt!

> Kyckling med teriyakinudlar





En sån blir det, nån dag! Mums!

Hur mycket har du i den där egentligen!?

En sak som jag tänkt på ibland är fenomenet med manligt och kvinnligt packande. Jovisst, det är säkert. Sånt cirkulerar i mitt huvud titt som tätt.

En man packar oftast (alltid i vårat fall) bilen vid långresor. Varför? Jo, för annars får det inte plats i bilen. Det är svaret jag får. Okej... Så detta är mannen uppgift, se till att resväskor o annat bråte får plats i bilen. De, männen, tycker alltså att vi, kvinnorna, inte är duktiga nog på att packa i begränsade utrymmen.

Men hur många gånger har inte de, männen, stått med gapande munnar när vi lastar ut grej efter grej - pryl efter pryl - från våra handväskor? Hur många gånger har man inte fått kommentaren "Hur mycket har du i den där egentligen!?", hur många gånger - bara undrar.

Och ändå så envisas de med att endast de kan packa bilen så allt får plats, why liksom?

måndag 27 december 2010

Skäms på mig som ljuger!

Lovade för ett tag sedan bilder på sonens två Luciatåg, med det blev inga bra bilder alls. :( Vi koncentrerade oss på att spela in på videokameran istället. Bra för mig, dåligt för er. Nån bild har jag iaf, så helt ljug var det ju inte. Bra va!?

Fin pepparkaksgubbe som spanar in lussebullarna. Morfar fick vara med på ett hörn också.

Och här som en Michelintomtenisse på dagis. För er som inte känner mig, så är tjurstollen som håller i pojken... jag.

Har du bestämt dig? Vill du bidra?

För mig är frågan om att donera organ väldig viktig. Både donation för medicinskt ändamål och transplantation. Kanske för att jag tycker om känslan att min död inte kommer att vara förgäves, när den än inträffar. Eller kanske för att jag känner så stor tacksamhet mot alla innan mig som bidragit till forskning och transplantationer runt om i världen. Hade dessa människor inte gjort detta, hade jag med största sannolikhet inte andats så fritt som jag gör idag.

Inte haft min fina familj. Inte kunnat njuta av solskenet en fin vårdag.
Jag hade helt enkelt inte varit i detta livet idag.

Men med detta vill jag inte säga att alla som väljer att inte donera är dåliga människor, för det är de inte. Man kan ha vilka skäl som helst för att inte vilja donera och det är helt okej. Men jag vill att det ska finnas ett skäl!

Låt inte valet rinna ut i sanden, låt inte dina nära bestämma åt dig när stunden kommer. Detta är ditt beslut, bara ditt - ingen annans.

Hos Donationsrådet kan du anmäla dig till donationsregisret, oavsett om du väljer att donera eller inte. Och oavsett om du väljer att donera till medicinskt ändamål eller tranplantationer eller både och. Valet är ditt!

> En solskensglimt i mörkret. (Hon lyssnar på sin döde sons hjärta, Aftonbladet.)
> Davids död fick mamma Karin att förstå
> Donationsrådet

söndag 26 december 2010

Och så var julledigheten över, suck!

Det är alltid med blandade känslor man går tillbaka till arbetet efter en tids "ledighet". Denn gång lutar det mer åt hållet tråkigt, inte för att jobba utan för att (som alltid) tiden som ledig kändes för kort när man hälsar på svärmor o -far.

Julveckan spenderades i betydligt nordligare grader, kallare också för den delen. Runt 15-20 grader kallt hela veckan. En inomhus vecka alltså. Lite trist men väldigt mysigt. Men jag tror att lillkillen kommer att uppskatta lektiden på dagis imorgon, han var rastlös de sista dagarna. Pust!!

Inget speciellt har hänt denna vecka, några missöden - men inga värre än att vi överlever. Kan ju säga att jag inte direkt ändrat uppfattning för en av familjen hundar. Tråkigt när inte personkemin stämmer...

God jul (i efterskott) på er, hoppas ni också hade en riktigt fin julvecka!

fredag 24 december 2010

GOD JUL


Ät gott, skratta mycket och umgås med de du tycker om.
Glöm inte att visa det också!


fredag 17 december 2010

Fan. Och så har man O my darling, Clementine på hjärnan också.

Aptråkigt med strömlöst

Fick ett sms för ett tag sedan " Strömlöst :( " och det är verkligen :(. Klockan 11 skulle vi få tillbaka strömmen, nu står det klockan 13 och felsökning pågår. Åhh! Tycker inte om alla tråkigheter som följer och alla bekvämligheter som försvinner när man inte har ström.

Joo, jag är ju inte hemma just nu. Men gubben är det och lillkillen och jag vet ju hur mycket det strular till vardagen när man inte kan följa rutinerna.

Grr för all snö (som jag gissar är orsaken till strömavbrottet)!!!

onsdag 15 december 2010

forts. på "alla onda ting.."

Kan meddela att alla onda ting är inte tre - de är fem...

Har numera ett jack i plasten längst fram på bilen, i plasten längst ner. Så väldigt synligt är det ju inte, men väääldigt retligt.

Plus ett nytt fint stenskott i framrutan.

//Pust, stön o flås - bilhel*pip*



Undrar om det är tänkt att vara tre onda ting / bil..? Bajsbil!

Dagistomte

I måndags gick lillkille sitt andra luciatåg, lika söt som i första. Denna gång fick han ha en tomtedräkt på sig - såg ut som en Michelintomte. Ursöt!!

Men riktigt lika kul som i första verkade han inte ha. För mycket folk antar jag. För mycket folk tätt inpå rättare sagt, för lika många som i lördags tror jag inte att det var.
Han och dagisfröken fick gå in och hämta nappen, då slutade han gråta. Och när han sen fick en pepparkaka när allt var slut sken han som en sol igen. Det är mitt matvrak det!



Bilder kommer jag lovar, jag är bara "lite" seg i starten!! Tålamod...

jag är en liten tjuv.... tydligen!

Vid dagishämtningen igår var jag lite lat (eller smart) och tog inte av mig skorna utan satte på mig sånna där fina blåa plaststrumpor istället. Ni vet, sånna där snuskiga överdrag man får ta på sig hos tandläkaren. Sånna man alltid tar från fel ställe, nämligen de använda gegiga o blöta istället för de torra rena.

Och när jag kliver ur bilen hemma voltar jag nästan - ni ska veta att de är hala de där plaststrumporna!! Det är ett under att jag inte halkade på vägen till bilen från dagiset. Ett gott skratt fick jag också kan jag lova. Nu ligger strumporna bak i bilen, väl nerstoppade bakom stolen. Och vilken tur att jag i sista sekund bestämde mig för att inte handla igår på vägen hem. Men men, det goa skrattet hade jag väl fått bjuda personalen på Konsum på.

Undrar om dagiset vill ha tillbaka ett par, nu trasiga, blåa plaststrumpor?

måndag 13 december 2010

Min lilla pepparkaksgubbe

I lördags var det dags för första luciatåget ever för min lilla kille. Trodde, ärligt, att han skulle tycka det var läskigt och bara vilja sitta i knät - som han gör ibland när det är mycket nytt. Men icke!!

Att gå bredvid mamma i tåget var knappt att tala om, för det första. Sen fattade han direkt att han skulle ställa sig i ledet uppe på en scen. Låtarna gillade han skarpt! Dansade loss till Blinka lilla stjärna och de andra låtarna och klappade händerna mellan låtarna. Flickorna o pojkarna sjöng sååå fint!

Har inte laddat över bilderna än från kameran, men det kommer några sen - lovar! Han var bara för söt, min lilla pepparkaksgubbe!



Idag är det dags för luciatåg nr 2, med dagis denna gång och utomhus. Idag ska han desutom vara tomte, hoppas det går hem lika mycket hos honom som pepparkaksdräkten gjorde i lördags.

söndag 12 december 2010

Jobbets julbord avklarat!

I fredags var jag på jobbets julbord och cabarét. Maten var god, musiken var bra och sällskapet helt härligt! Många skratt och mycket dans. Härligt!!!

Men inget kalas utan krasch säger man ju, fast särskillt stort krasch blev det inte. Skulle sova hos en kompis från jobbet, men det blev att vi fick sova hos hennes svärföräldrar då våran skjuts övergav oss. En promenad på en timme i snön blev det också. Säger bara - vilken tur att L påminde mig om mössan innan vi åkte från hennes innan!!

Glömde kameran, typiskt... Hade varit kul med bilder på alla överförfriskade jobbarkompisar (inkl. mig själv dåråå). Hehe!!

Säger tack till alla som var där, jag hade verkligen jättetrevligt!!



(Om ni planerar julbord med underhållning, testa detta... Cabarét på Metropol!)

torsdag 9 december 2010

Tack Aftonbladets Wendela för dagens skratt!!

Läs, skratta o gå vidare...

>> Snygga kvinnor får döttrar

"Alla onda ting är tre"

Detta magiska tal, 3, jag gillar det verkligen inte när det gäller "onda ting". Kanske speciellt för att det brukar stämma, i alla fall på mig. Urk, blää och stön!!! Och speciellt på den eviga "spargrisen" bilen eller i vårat fall bilarna.

1, punka på gubbens bil i höstas - fick GÅ hem (inte långt egentligen, kanske 100 meter men det är inte det viktiga här)

2, sprängd bakruta på MIN bil

3, punka på gubbens bil IGEN. Fatta! Två gånger på knappt ett halvår - två gånger på samma däck (Okej, okej. Inte samma däck men det är på samma däcksida. Nöjd?) Två gånger då vi hittar grejer fastkörda i däcket - två gånger då jag tvingats svara på frågan "Mää, kände du inte från början att det var punka??" NÄÄÄ! Vad tror dom?? Då hade jag väl inte kört vidare!?!?!?!

Nu är det nog. Tre gånger kan jag köra sönder bilar, men inte mer - nu vill jag inte mer. Eller köra sönder.. Det var ju inte jag som körde sönder dem. Det bara slumpade sig ju så att det var jag som körde när de gick snett/sönder. Eller hur!? (Nickar du inte nu, kommer jag o stampar dig på tån!!)

onsdag 8 december 2010

Alltså, jag var inte full...

... idag när jag körde hem - jag lovar!

Det var halt fläckvis och jag hade punka - ärligt!!!

tisdag 7 december 2010

Ett antal hjärndöda blogginlägg är därför att vänta!

Även om jag har hur mycket som helst, känns det som, i huvudet som bara vill ut - så finns varken tiden eller orken just nu att formulera mig. Ett antal hjärndöda blogginlägg är därför att vänta!

Recept, tankar och livet i allmänt... Men det får vänta - sorry!!

//surfar vidare lite avslaget, dötrist o alldeles underbart!

Boknörd som jag är....

.... tänkte jag tipsa om några bra böcker jag kommit över.

Gillar du lättlästa böcker, som värmer och som man inte vill släppa ifrån?
Då tycker jag du ska läsa Kajsa Ingemanssons böcker; Små citroner gula, Bara vanligt vatten eller Lyckans hjul.

Andra lättsmälta böcker är Stephanie Meyers Twilightserie eller J.K Rowlings böcker om Harry Potter.
Ungdomsböcker - ja'vet!! Men de är bra, inte "ändå" utan just bra.

Lite tyngre böcker?
Jan Guillous böcker om Arn är gripande, men lätt uttråkande om man läser alla på raken. Det rekommenderas inte! Att varva med lättsmälta, varma böcker hade varit ett betydligt smartare drag än det jag gjorde. Nu traglar jag mig igenom Arvet efter Arn och är orättvisst trött på allt Arntjat...

Och slutligen...
I bilen ljuder nu Viveca Lärns Midsommarvals. Och även om jag gillade TV-serien och gillar innehållet i böckerna så gillar jag verkligen inte att hon läser upp dem själv. Hennes sävliga röst förstör den fina sommarrytmen som man hör i bakgrunden i boken.




Okej. Den sista var väl kanske inte en så bra recension, men boken verkar bra - bara inte ljudboken.

fredag 3 december 2010

Spinner vidare på tankefrihet

Som nybliven förälder får man nästan ständigt höra att det är okej att tänka dumma tankar så länge man inte känner ett behov av att sätta dem i verket eller att verkligen göra det. Det är såklart inte heller bra om man mår dåligt av dessa tankar. Men ändå, gång på gång får man höra att man inte är knäpp - man är mänsklig.

Så varför är det okej att tänka att man skulle vilja lämna allt vad barn heter/kasta ut ungen genom fönstret osv osv (ja allt vad man får höra om) men inte okej att tänka andra liknande tankar om andra medmäniskor?
Gör sömnbristen, som oftast finns hos småbarnsföräldrar, det okej med sådana tankar? (Det är ju oftast efter timmar av skrik mitt i natten man börjar fundera på varför man överhuvudtaget ville ha barn, alltså räknar jag på sömnbrist.)

Bara undrar liksom... Varför sån skillnad?

Min lilla fina hyrbil o jag

Trivs bra med min lilla hyrbil, den har många finesser. Hehe! Fast två grejer jag inte gillar är att den är bredare än min andra (sidobackspegel till sidobackspegel) och att stolen har en hård "stolpe" mitt över skuldrorna på mig. Inte händigt och definitvt inte skönt.

Väldigt bra är iaf antispinn, antisladd, antihit o antidit - sånt gillar jag! Den falska tryggheten, härligt!

Och en annan väääldigt bra grej - ljudet från stereon... Så klart, så fint, så lyssnarvänligt. Mina ljudböcker blir ännu behagligare att lyssna på och det gillar jag starkt!

Min lilla hyrbil o jag...

torsdag 2 december 2010

2033...

... är året då vi kan se lika många kvinnliga schefer som manliga, om förändringsstatistiken är som idag. På 7 år har andelen kvinnor bland chefer ökat med 6 procentenheter. Enligt den senaste statistiken från SCB var könsfördelningen bland Sveriges chefer 32% kvinnor och 68% män.



Källa: Manpowers personaltidning, Timeout 03/10.

onsdag 1 december 2010

Arbetskollegor man vet var man har

Igår, när min bakruta sprängdes, fick jag verkligen känna på det varma stämningen som finns här på jobbet.

Ingen sur min när jag fick spendera nästan hela förmiddagen i telefon med försäkringsbolaget o fixande av både hyrbil o lagning av den gamla. Bara snälla hjälpsamma människor som skjutsade mig hit o dit för att bilen skulle stå o torka så de kunde tejpa det som fanns kvar av rutan. Inte ens en sur min när jag var tvungen att sticka jättetidigt för att både hinna hämta/lämna bilar o hämta sonen på dagis.

Visst har jag bra arbetskamrater!?

Bjöd på fika idag som ett litet tack för hjälpen, väldigt uppskattat och varenda kotte pratade om att det inte var nödvändigt "såklart man hjälper till". Fina, snälla människor!!

Intressant bilfärd

Undrar över en sak... Kan man begära ersättning för en sprängd bakruta på grund av för dåligt plogad väg? Någon som vet??

Så här ligger det till: igår när jag skulle till jobbet använde jag fönstervärmaren på bakrutan för att kunna se bakåt. Detta i kombination med den kalla luften och den fruktansvärt dåligt plogade vägen gjorde att min bakruta totalsprängdes. Inte en millimeter är hel och ett stort hål fick jag desutom. Små glasskärvor trillade in i bagaget vid varje litet smågupp.

Tankarna pendlade mellan punktering, påkörning eller påskjuten innan jag såg bakrutan. Fick både möte och hade en stor lastbil tätt bakom mig. Otäckt!

Nu kör jag en liten Golf, en silvergrå. Färgen är viktig men fråga mig inte om vilken modell. Den är liten och grå och man sätter in CD-skivor nästan uppepå instrumentbrädan istället för nere vid radion.... Räcker det?


Gulp! Hur ska jag hitta bilen på parkeringen nu då?? Tur att bilen blinkar varje gång man låser o låser upp den med knappnyckeln, annars får jag nog vänta tills det blir biltomt på parkeringen. Det var mörkt när jag parkerade imorse och jag har knappt något aning om var på raden den står....

söndag 28 november 2010

Tycker inte ni också att det är underbart väder?

För att vara första advent alltså?



Glöm bort att man ska jobba imorgon, glöm bort att man troligtvis måste skotta halva natten - det är advent och idag får man faktiskt bara mysa om man vill!

Snö, snö, snö och ännu mera snö

Dagen har nästan spenderats helt inomhus, har bara varit ute för att 1, hjälpa till att skotta och 2, skotta lite till. Andra gångens skottning gör mig stolt i hjärtat, ärligt. Skottade hela gången ner till huset plus vid soptunnan. Okej, ni vet kanske inte hur långt det är så låt mig säga att det är låååångt!

Mannen min, som förgäves tjatade om att jag skulle låta bli att skotta, gick o kikade på mig genom fönstret med jämna mellanrum. Av ängsla av att jag skulle trilla pinn eller för att jag skulle stå o lata mig har jag ingen aning. Men sött var det iaf när han kolla till mig hela tiden.

Hihi! Lagom till att jag var klar med gången stack han ut huvudet flera gånger o tjatade om att jag inte skulle ta mer än gången. Fick nästan lova honom det. Så naturligtvis skottade jag vid soptunnan också bara för att. Lite upproriskt lagom sådär.

//stolt, lite trött i armar o rygg och naturligtvis genomsvett - härligt!

lördag 27 november 2010

Teknik + jag = osant

Datorn: Viktiga uppdateringar finns att hämta

Jag trycker på Hämta

Datorn: Starta om datorn

Jag startar om datorn

Datorn: HAHA! Pilutta dig!

Ljud fungerar nu inte på internet

Jag: DÖ DATORNHEL*ETE DÖÖÖÖÖ!!!

torsdag 25 november 2010

Öroninflammation igen??

Lillen tar sig om örat o gråter. Värre idag än igår. Och vad ska man göra!? Känns så meningslöst att ringa vårdcentralen när de inte längre skriver ut penicillin för sånt.

Men vad ska man göra annars? Vad kan jag göra för att lindra lillens onda?? Mössa vägrar han, alvedon och irpen kör vi redan om vartannat. Att vara i famnen verkar bli för varmt men att sitta/ligga själv är otänkbart. Jobbigt för en annan också alltså, man bli låst med en ledsen liten klump i famnen o ingenting duger för tillfället. =(

måndag 22 november 2010

Människan är unik, varför kan inte ens tankar också vara det?

Jag försöker vara öppensinnad, inte ha förutfattade meningar, inte ta något eller någon för givet. Hela rasket. Men. Jag är också mänsklig och vissa av mina åsikter (som inte ens var mina från början) sitter så hårt rotade att jag får problem av dem gång på gång. Och ständigt påminns jag om att jag måste skapa mina egna värderingar, tankar och åsikter.

Jag påminns också ständigt om att vissa åsikter inte är okej. Och jag undrar alltid varför. Varför ska människan som är så unik inte kunna få ha unika tankar? För att de inte stämmer överens med sina egna? För att man är rädd för att öppna sig lite, lite för andra? Skälen är säkert lika många som det finns människor. Eller finns det bara ett enda skäl? Och vad är det då för något!?

Jag kan hålla med om att vissa åsikter är kränkande, rent av farliga. Men de måste ju få finnas också, eller? Vad händer om man en dag säger stopp att vissa tankar inte får tänkas?

Är en människa som utfört en farlig handlig, farlig för en annan människa, dömd för alltid? Beror det alltid på personen i fråga eller handligen? Eller beror det enbart på oss medmänniskor?

Jag är inte samma person som jag var för tio år sedan och jag kommer definitivt inte vara samma person om tio år. Är du? Är personen som utförde en farlig handling samma person nu som då denne utförde det?

Jag tycker att jag har utvecklats. Fått mer erfarenhet. Skapat mig mer erfarenhet. Och jag hoppas så innerligt att denna utvecklig har lett mig framåt så som jag själv känner att den har, att jag blivit en bättre människa. En bättre medmänniska. Inte sämre. Och absolut inte den samma.

Min andra traderaförsäljning!

Tröttnade på ett tvålset som stod o skräpade här hemma. Visserligen var den fin när den stod o skräpade, men ändå... Skräpade! Så jag la ut det på Tradera. Scary!!!

Jag är ännu inte van att sälja grejer på Tradera och har dragit mig för att göra det flera gånger, tycker det är svårt att veta exakt hur mycket frakten skulle kunna gå på (det slog mig nu att man ju faktiskt kan packa grejerna innan man lägger ut annonsen o då veta hur stort och hur mycket paketet väger. HA!).

Nu har jag iaf fått mitt "gamla" tvålset sålt o är sååå stolt! Bara till att packa o skicka iväg grejsen - härligt att rensa hemma!

//stolt som en tupp

torsdag 18 november 2010

Små, små ting som gör livet

Ibland får man den där känslan som är så underbar. Allt är bra, man älskar och är älskad. Sånna stunder gör livet.






En sån stund får man när sonen letar förbrilt efter sin mugg (som han lagt på helknasigt ställe) och som blir överlycklig när mamman kommer med muggen igen (efter att först försökt ge en annan mugg, men som inte dög - fel färg).

måndag 15 november 2010

F*n, jag har blivit äldre!

I stället för att göra något nyttigt ikväll (som egentligen var planen) har jag suttit o kollat på kompisars bilder på Facebook.

Jaja, jag vet... Facebook hit o facebook dit, det är så man kan gräva ner det ibland. Men som nu, då är det bra. Eller nää. Fel ord. Inte bra. Inte alls bra. Facebook och dess bilder på kompisar har fått mig att inse en grej ikväll. Precis nu, för bara två minuter sen.

Vi blir äldre. Jag blir äldre. Vi har alla fått ett mer vuxet utseende. Bättre, sämre? Just nu sämre...

Det känns definitivt sämre nu när man har för lite sömn i kroppen, ser ut som ett svinto i håret och för femte gången ikväll tänkt tanken "jisses, vad jag är trött". Och kommer definitivt att kännar bättre imorgon när jag får den där hjärtliga kramen av sonen när vi ses efter en dag ifrån varandra.

Det är inte dåligt att bli äldre - det är bara ett brutalt uppvaknande ibland!



Lugn, ni vänner jag har på FB... Jag tycker inte att ni ser gamla ut. Bara äldre än vad ni gjorde i nian, gymnasiet eller då när vi kanske umgicks mer. Erfarenheten ska väl sätta sig nånstans, eller hur?

söndag 14 november 2010

Shopping a la Ullared

Äntligen blev trippen till Ullared av. Klockan ringde 03:30 igår... Segt! Men helt klart värt det!

Det finns mycket struntgrejer på Ullared, helt klart. Mer än nödvändigt också. Men vet man vad man ska ha, så finns det ordentliga grejer. Märkesgrejer till o med. Såg både Kosta Boda och andra kända märken.

Två grejer fick jag inte med hem som jag hade på listan, och det grämer mig lite faktiskt. Ville kolla in en barnvagn jag fått tips om (det var slut, meddelade en otroligt tjurig butiksarbetare) och en tramptraktor med vagn (fanns bara en dyr och inte alls den sorten jag var ute efter).

Annars var det som vanligt (säger jag som inte har rutin på sånt här) man kommer hem med både mindre o mer grejer än vad man räknat med.

Nöjd.

torsdag 11 november 2010

Google maps - you're killing me!!!

Detta lilla tips fick jag av en vän på Facebook.

‎1. Gå till Google maps.
2. Klicka på Vägbeskrivningar.
3. Skriv New York som startplats.
4. Skriv Kina som slutplats.
5. Gå till nummer 31 i vägbeskrivningen.
6. När du skrattat färdigt, sprider du vidare det goa skrattet!

tisdag 9 november 2010

Nu ger jag upp pilatesen... Suck!!

Nää, nu blir jag riktigt arg på förkylningar!! En gång, en enda ynka gång, har jag kunnat gå på pilatesen. Förra veckan var första gången sen september som jag kunde gått på pilates. Och då kunde jag inte gå pga andra orsaker.

Och nu? Nu har ännu en förkylning satt igång. Jag hatar att vara vara förkyld! Desutom känns det som att jag måste ge upp träningen helt o hållet, vilket inte är helt sant för det det är ju bara under tiden jag är "sjuk" men ändå.

Fikatips!

Fredagar på jobbet har en stadig tradition - en extra fikapaus, en fikapaus med extra gottigt! Och denna fredag är det min tur...

En grej jag luskat ut att bjuda på snickerskakor, superenkelt - fixat o klart här hemma. =) Men den andra grejen?? Hmm, tips tack!!

Kanske Kärleksmums eller mördegskakor? Nått enkelt måste det bli iaf, enkelt att baka alltså. Jag gissar på att jag inte får vara ifred att baka. Så antingen enkelt så att lillgrabben kan vara med eller enkelt så det går att fixa under hans sovstund på dagen.

söndag 7 november 2010

Höstmarknad på ALV

Har man inte varit på ALV under höstmarknaden vet man inte hur mysigt det är och vilken julstämning man får... Sista dagen idag för er som inte varit!! (Skulle lätt kunna åka en gång till!)

Igår begav sig alltså lilla familjen och systeryster o pöjk till ALV. Pojkarna var överförtjusta i traktorerna, lekparkerna, småhusen, korven - allt! Det enda som blev lite tråkigt var väl att behöva sätta sig i vagnarna och bilarna vid hemfärden.




Man kan ju börja undra vem som tycker om att
leka bland husen mest..?

"Pippi köper karameller"
 

Att det kan vara så roligt att öppna o stänga en dörr...

(Hoppas systrami tyckte det var så bra på ALV som hon hade förväntat sig!!!)

En (eller två, tre o femtielva) tripp dit i sommar när det är bättre lekväder är garanterad.

Två fina flaskor glögg och en julig konlampa inhandlades. Nöjd. Skulle kunnat handla hur mycket som helst vid ett av stånden, massor med fina pryttelgrejer.

fredag 5 november 2010

Mössas!

Två stycken mössas har nu gått hädan från våra köksskåp....

De gillar choklad de små djävulungarna!! Bara så ni vet!

Julklappsrejs??

Nån mer än jag som just kommit på (för femtielfte gången) att julafton o alla tillbehör närmar sig med stormsteg??

Nästan alla klappar är tänkta (alltså inte köpta, men uppskrivna på det heliga julklappspappret) och de flesta på listan inhandlade. Inslagning återstår, som vanligt! I år (som alla andra år) tänkte jag slå in klapparna lite extra juligt och genomtänkt. Kanske ha ett litet julklappsrim på också..?



Funderar, planerar o somnar snart....

torsdag 4 november 2010

Spridda tankevurpor o helkrachar!

Ibland när man låter huvudet o tankarna ha sin egen gång kan man bli glatt överraskad, komma på lösningar på tidigare helt omöjliga problem. Och ibland (som nu) känns det som att man går vilse i sitt eget huvud.

Tänk om man hade en karta man kunde följa då, det vore så skönt. Inte alltid och inte en karta man var tvungen att följa till pricken utan mer som en vägvisare. Ja, en vägvisare! Det är vad jag behöver just nu.

Man skulle kunna tro att jag ska lösa världsproblem, men nepp... Det är bara vanliga småttiga (inte ens värda-att-nämna-) problem vi snackar om här. Som dagishämtningar/lämningar, tvättberget, bilen o håret. Ni ser - fruktansvärt tråkiga, småttiga problem!! Urtrista!!

Men de är mina problem, och jag antar att jag själv väljer hur stora de problemen egentligen är. Och just nu väljer jag att de är STORA!

//vilse i pannkakshuvudet...

måndag 1 november 2010

Kycklinglåda a la mumsigt värre!

Den här maträtten är en av mina favoriter, inte bara för att den är så snuskigt god utan också för att den är löjligt enkel att göra!!

Kycklinglåda a la mumsigt värre!

20-25 min, 225 grader.

1 st grillad kycklling (eller 3-4 kycklingfiléer)
2 dl ris, kokt (brukar göra 4 port ris cirkusgurkus 3 dl ris)
Rökt skinka efter behag
3 dl grädde
1/2 flaska chilisås
  1. Koka riset.
  2. Dela kycklingen, bryn den om det är filéer o inte färdiglagad.
  3. Mät upp grädden och vispa så det blir lite luftigt. Häll i chilisåsen och vispa lite till. (Ju fluffigare det är desto godare blir det.) Strimla skinkan.
  4. Blanda allt i en ugnsäkerform (hög). Och ställ in i ugnen i 20-25 minuter, 225 grader.
  5. Klart!!
Champinjoner, knaperstekt bacon o annat gottigt gör ju inte lådan sämre. Det är bara fantasin som sätter gränser!

söndag 31 oktober 2010

Bestämd herre

Jag: Kan du säga "pappa"?
Grodan: Nej
Jag: Kan du säga "mamma"?
Grodan: Ja
Jag: Vill du säga "mamma" då?
Grodan: Nääää

Botemedel mot surkärringsjuka!?

Plus två panodil. Nu jäklar ska här botas surkärringsjuka!!

Jag har ett beroende

Att jag har ett beroende är väl en sak, men nu har jag upptäckt att även min lilla parvel också fastnat i fällor, inte bara ett utan flera beroenden.

Banan
Ost
och det viktigaste - Nappen

Häxan Surtant??

Se upp, för här har man tydligen förvandlats till häxan Surtant!!!




Och vad ska man göra åt saken?? Någon?

fredag 29 oktober 2010

Och detta blev av....

  • Vika en biljon maskiner med tvätt
  • Tvätt TVÅ maskiner
  • Plocka disk till förbannelse
  • Dammsuga upp ett ton hundhår o 500 kg sand
  • Döda skogsmöss
  • Handla
  • Besök av världens finaste T


Bäst av allt på hela dagen var besöket. Du gjorde min dag, gumman!!! <3

Min att-göra-lista för dagen (hoppfullt tänkande)

  • Vika tvätt
  • Tvätta några maskiner (kolla vädret o se om det blir blåsigt o utan regn idag)
  • Plocka med disk
  • Dammsuga
  • Moppa golv
  • Bädda rent
  • Döda skogsmöss (inte jag, Anticimex)
  • Få besök av fina T (ett absolut underbart måste, inte hoppfullt tänkande)
  • Handla
Fullspäckad hemmadag!!

Idag ska mössasen DÖ!!

Efter att stora S och jag (fått tummarna ur *pip* och) fixat in micron i ett köksskåp har vi fått påhälsning av söta (hrmpf!) små skogsmöss som gnagar i sig knäckebröd. Den enda ätliga för dom i det skåpet. Fruktansvärt äckligt! Och jag kommer behöva sanera hela huset känns det som!!

Att de är i väggarna o söker skydd, eller upp på vinden o gör samma sak, gör mig inte ett dugg. Men jag vill inte ha dem inne i huset. Där är det tvärstopp på min gästvänlighet.

Idag kommer Anticimex hit och ska hjälpa oss lösa problemet åt oss - äntligen!!!


Död åt alla skogsmöss i mina köksskåp!!!



Nu har jag banan smetat över hela armarna (kan meddela att det blir väldigt stelt efter ett tag)...

onsdag 27 oktober 2010

WOHOO!

Prenumeranterna på bloggen ökar med 100 %! Wohoo!!! Nu är det hela 2 stycken!!! Förstår ni hur nöjd jag är????




(jag vet, jag är superlarvig - men jag bryr mig inte... ;-) )

Föräldramöte - att vara eller icke vara?

Nervös, förväntansfull o hela kittet alltså? Första föräldramötet är på G och jag vet inte riktigt vad man ska förvänta sig... Det är ju inte så länge vår lilla skrutt har gått på dagis menar jag, så några idéer att komma med till förbättringar o sånt har jag inte.

Tycker fortfarande vi är i en sorts inkörningsfas där massor av frågor/rutiner ska "lösas". Exempelvis;

hur...
...länge ska man stå och prata med personalen vid lämning/hämtning?
...mycket ska man informera om vid taskigt sovda nätter?
...mycket ska man fråga om hur barnets dag har varit och hur mycket är självklart för personalen att berätta?

Några exempel alltså. Är det bara jag som tänker så här? Eller går alla föräldrar igenom den här proceduren? Hur lång tid ska den här fasen ta egentligen??

Jaja, vi får väl ta en sak i taget som vanligt. *suck* Att inte barn kom med handböcker som också gällde oss föräldrar, vad mycket lättare vissa saker skulle bli då.. (och tråkigare, men det bryr vi oss inte om just nu...)

söndag 24 oktober 2010

"Orakat - håriblet eller bara härligt?"

Jaopp, lite tid över och då skummas Wendela igenom igen... Denna gång hamnade jag på en artikel om kvinnors kroppsbehåring. Mycket spännande! Och får en att fundera liiite. (Klicka på rubriken för att komma direkt till artikeln, så slipper du leta. Om du vill läsa den alltså.)

I artikelt intervjuas bloggaren Arvida Byström om fenomenet hår eller inte hår. Det räknas upp ett antal kändisar som kommit till röda mattan med hår lite här o där. Uppmärksammat satans! Å ena sidan kan jag undra varför och å andra sidan förstår jag precis! Efter att ha läst Lady Dahmers blogg ett tag känns det mer naturligt att visa sig orakad. Inte för att hon hjärntvättat, tvärtom (!), hon får en att tänka till. Liksom denna Arvida Byström, antar jag.

Okej, nu är det ju inte precis så att jag kastat bort rakhyveln, men paniken som kunde komma när man upptäckte att man hade orakade ben och det enda man hade att sätta på sig var en kjol - är borta.

Så... Det jag kan förstå med att det blir så nedrans uppmärksammat är just därför att det anses kvinnligt att inte ha hår på benen, under armarna (på armarna) osv.. Ställena vi tjejer inte får ha hår på är ju fler än de ställen vi får ha hår på. Sjukt, eller hur? Men ändå, så är det kvinnliga kravet - håller ni inte med?? Därav förståelsen alltså.

Det jag kan undra över är varför och hur det blev så här? Jag har ju minnen från småskolan, där en av grejerna jag blev retad över, och speciellt gympalektionerna där det påpekades att jag hade håriga ben (och armar). Va f*n - jag kan komma ihåg att min mamma fick övertala mig om att jag verkligen inte behövde (eller fick för den delen) raka benen - att jag var fin som jag var. Naturlig.
Är det där det bottnar? Grupptrycket? Tjaa, kanske. Eller till stor del? Men vad är förklaringen till allt när vi blir äldre då? När grupptrycket inte borde spela lika stor roll? Växer vi aldrig ifrån det? När det gäller så mycket annat växs det ju både hit o dit o på tvären... Feströkning, den där extra drinken innan man går hem, kasta snöbollar på bilar o massor av andra saker.

När du står framför spegeln, i duschen eller var du än rakar dig - släng en tanke på varför du gör det. Du kanske inte slutar, och det är inte det jag kräver heller, jag menar bara att det är jäkligt nyttigt att tänka till ibland på varför man gör saker. Och helst sånna saker som man bara gör av farten!

Själv har jag inte hittat mitt svar på frågan om hår eller inte hår än, men jag tänker och det är huvudsaken!!

Ny header?

Många som piffar till sina bloggar nu, borde göra desamma. Men har total idétorka... Help?? Nån som har några smarriga idéer att dela med sig?

Ska den här förkylningen ALDRIG gå över??

Vaknade imorse strax innan 04, hörde sen sonen gnälla lite så jag gick o la mig hos honom. (Nu äntligen går han med på det och kan då somna om istället för att vakna en gång var 30 min!) Då kände jag det, igen... Huvudvärken... Varför, varför kan det inte gå över??? Det verkade som att det gjorde det i några dagar. Vad var det då?? Lugnet före stormen??

Nu försöker jag kurera mig med diverse grejer, så håll för fabian tummarna för att det ska börja verka snart!!!

Och ingen pilates blir det den här veckan heller, vilket inte gör under för humöret precis. Speciellt inte när man vräkte i sig både ostbågar o godis igår. *suck*

Gör upp planer om att gå i ide tills förkylningen går över...

torsdag 21 oktober 2010

Tänder ett ljus för alla änglar

Tänder ett ljus för alla änglar ikväll...

Så liten plats en människa tar på jorden.
Mindre än ett träd i skogen.
Så stort tomrum hon lämnar efter sig.
En hel värld kan inte fylla det.

Så litet en människas hjärta är.
Inte större än en fågel.
Rymmer ändå hela världen
och tomma rymder större än hela världen
ändlösa tomma rymdskogar av tystnad sång.

Inger Arvidsson



Tänk på vad du har, din familj och dina nära - en sekund och de kan vara borta. För alltid? Nej, men saknaden blir inte mindre för det. Visa vad du känner, vilka du älskar och vilka du saknar - din tid på jorden är inte för evigt, så ta vara på den!! ♥



Tänker på er, gråter och önskar att jag kunde hjälpa er bära smärtan om ens för en liten stund...

onsdag 20 oktober 2010

Mot friskare tider, det kräver jag!!

Efter nästan tre veckors (jo, faktiskt tre veckor idag på pricken) förkylning kräver jag nu att det ska gå mot det friskare hållet! Har det inte varit totalt igenkorkat i näsan har jag hostat mig blå. Har jag inte hostat mig blå har jag haft så ont i halsen att allt, och då menar jag allt, har smakat brända popcorn. Har det inte smakat brända popcorn har jag haft feber. Och har det inte varit feber så har jag haft ont i bihålorna. Nu får det vara nog!!

Idag är första dagen som jag inte vaknade upp o kände det som att jag ville sova bort ett decenium av förkylningar. Snälla, låt det här vara den första av många fler sånna dagar!

Imorgon kan jag ju till o med åka o jobba, saknar jobbet faktiskt. Hur roligt det än är att gå hemma (när man är frisk alltså) så behöver man (iaf jag) den sociala kontakten.

Den vuxna sociala kontakten.

Det går inte att förneka det längre

Hur gärna man inte ville, innan skrutten kom alltså, att TVn skulle fungera som barnvakt - så går det inte att förneka längre! Lillkillen älskar Emil i Lönneberga, Tjorven, Alla vi barn i Bullerbyn osv. Så fort musiken från nån av dessa kommer igång blir han som förhäxad. Sött - absolut! Bra för samvetet - inte ett dugg!

Eller får man vända det åt andra hållet? Jag passar på att göra saker medan han ändå är upptagen? (Och strunta i att det i själva verket var jag som startade TVn och filmen åt honom..) Det låter ju mycket bättre än att TVn får vara barnvakt nångång ibland (förlåt, nu ljög jag... varje morgon...). Suck!

Hur gör ni om mornarna? Sätter ni ungen framför TVn och passar på att fixa i ordning allt eller är TVn ett stort NO-NO?

tisdag 19 oktober 2010

Ett tips...

... så här på kvällskvisten. Se inte en spännande, thrilleraktig film själv när det är mörk ute. Speciellt inte om du har en tendens till att vara lite mörkrädd plus har en hund som reagerar starkt på ljud när han känner av din nervösa energi.

Nu ska jag tända alla lampor o gå o lägga mig..

//skakar tänder, ryser och ser mig nervöst omkring

Gladare, charmigare o vildare pöjk får man leta efter...



måndag 18 oktober 2010

Vänner är bland det bästa man kan ha!

Har upptäckt en sak, ganska självklar och en sak som jag återupptäcker lite då o då men ändå. Vänner är bland det bästa man kan ha, vänner som man inte behöver vakta tungan inför, som  förstår att man har en dålig dag, bara vill prata av sig eller skvallra hejvilt. (Nu tycker ju inte jag att jag är en sån som skvallrar särskillt mycket, och jag är nästan alltid det sista som får veta saker.)

Dom vännerna är få, de växer inte på träd och man får verkligen anstränga sig för att hitta dem. Men när man gör det, då kan man skratta sig lycklig!!


Jag hoppas att ni vet vilka ni är som sätter guldkant på min dag!!

fredag 15 oktober 2010

Kommentarer o lite bloggfix

Har fått veta att det inte går så bra att kommentera mina inlägg, och det gillar ju jag. Att man gör alltså. Så nu har jag fixat lite med en inställning och vill gärna att någon som inte har inloggning till blogger.com eller ett google-konto testar att kommentera. TACK!!!

Sen får ni andra också väääldigt gärna kommentera också. Hihi!

Vampire Diaries


 Kolla de tidigare avsnitten (om du missat det tidigare) och bänka dig sen torsdagar kl 20 framför TV6 och Vampire Diaries!!




Kan det bli bättre?? Näää... Inte i min TV-värld iallafall.

onsdag 13 oktober 2010

Enivs, njaaa - säger du det??

Kollega: Nej men, är du förkyld fortfarande??

Jag: Jo, det håller i sig än. Men med panodil o nässpray går det bra.

Kollega: Men du har varit förkyld länge nu?

Jag: Jaoo, den är lika envis som jag..

Kollega: ..ÅÅH, DÅ ÄR DET ILLA!!!!

Vaddå leksaker när man har en påse med regnkläder!?

Barn är roliga, barn är ärliga, barn är barn helt enkelt!

Detta hände imorse:

Kallt ute, mamman packar ner det fodrade regnstället i en påse för att ta med till dagis (JA, jag veet!! Det heter FÖRSKOLA egentligen, men jag bryr mig inte. För mig heter det, och kommer alltid att heta just, DAGIS.) Pöjken blir impad av påsen och vill bära den till bilen.

Pojken blir mäkta stolt framma vid bilen av att ha bärt påsen hela vägen!!

Framme vid dagis, pojke sträcker sig efter påsen (som han omsorgsfullt lagt nere vid fötterna på passagerarsidan) direkt när fötterna nuddar gatan. Påsen ska han minsann själv bära in.

Inne på dagiset släpper han inte taget om påsen en enda gång vid avklädningen av ytterkläderna, mamman imponerad! Puss, puss och hej då!! Mamman trodde en kram var på ingång men nej - påsen måste hållas, kan inte släppa påsen. Pojken klättrar upp till stora fönstret för att vinka hejdå, efter att ha visat nästan alla barnen att han har en påse - viktigt förstår ni!, utan att släppa påsen förståss och vinkar som en tok med båda händerna. Fast påsen är tung så utanför ser mamman bara påsen guppa och andra handen tokvinka.



Denna älskade påse, så stolt pojken var som kunde bära den hela vägen till bilen och sen ändå in till dagiset. Inte undra på att han inte ville släppa den.
Undrar om han släppt den många gånger under dagen, kanske till o med ligger o sover med sin kära påse?

Mitt första TraderaFYND

Igår var det fotbollskväll hemma hos oss och istället för att sitta o dega framför tråkig fotboll satt jag framför Tradera. Och då gjorde jag mitt första FYND, så härligt - eller hur!!!?

Det blev en grårandig tröja till lilla pöjken till det braiga priset av 1 krona. Kan det bli bättre?? Nää!!! Sånna fynd uppskattas för en småbarnsförälders tomma plånbok. Eller nja, det som uppsakttas mest av plånboken är väl enbart inkomster, men för en småbarnsförälder är sånna här fynd vääldigt uppskattade.

tisdag 12 oktober 2010

Hatar

Just nu, just i detta ögonblick har jag kommit på att jag hatar något. Ett starkt ord (intensiv o. ihållande känsla av ovilja mot ngn l. ngt [så att man önskar ondt över l. söker skada l. fördömer föremålet för denna känsla]; äv.: stor motvilja, avsky.), som man ska vara j*kligt försiktig med. Men det här hatar jag.




Att vara förkyld.

måndag 11 oktober 2010

Man kanske skulle bli hobbyastronom??

Lånar lite bilder från DN..




















Håll med om att man blir inspirerad av bilderna. Såå otroligt vackert!!
Himlen har alltid fachinerat (hur fasiken stavas det???) mig, dess mystik - dess oändlighet. Det finns något... magiskt över det.

Tack för inspirationen fotograf P-M Hedén!!

lördag 9 oktober 2010

Sömnbanken lite fylld

Natten till idag tog mina föräldrar hand om lillprinsen så att de två slutkörda småbarnsföräldrarna fick sova lite. Otroligt skönt!! Och otroligt tacksamma är vi också!

Nu hoppas jag att vi båda efter lite mera sömn inte ska promenera på varandras nerver och att avbrottet för sonen ska göra att han börjar sova hela nätter igen. Ungen är 18 månader och jag tycker banne mig att det börjar bli dags nu. Tänk vad underbart om han kunde säga till oss varför han ska vakna så om nätterna, om och vad vi kan göra för något som kan hjälpa honom att sova ordentligt.

Ikväll blir ännu en tidig kväll, lillgrabben bestämde sig vid kvart över 18 att vällingflaskan skulle fram - somnade mitt i maten och sovit sen dess (med ett avbrott). Så det lär bli en tidig morgon alltså.

En prenumerant!

WOHOO!!! Jag har fått en prenumerant på bloggen!! Mera, mera, MERA!!!

//lycklig

Love Not Me for Comely Grace

Love not me for comely grace,
For my pleasing eye or face;
Nor for any outward part,
No, nor for my constant heart:
For those may fail or turn to ill,
So thou and I shall sever.
Keep therefore a true woman's eye,
And love me still, but know not why;
So hast thou the same reason still
To doat upon me ever.

- John Wilbye -

fredag 8 oktober 2010

Sjukstuga

Här hemma har vi sjukstuga nu. Jag ligger nästan helt däckan o sonen är inte långt därefter. För min del är det förkylning som gäller och för sonen förkylning plus ögoninflammation. Kul kombination va!?

Så mannen fick snällt stanna hemma idag o VABBa, för jag orkar inte både ta hand om lillkillen och mig samtidigt idag. Tycker lite synd om mannen, jobba sent - upp tidigt - ta hand om grinig unge och en ännu grinigare fru. Stackaren!!
Mannen frågade om han fick gå o vila sig ett slag o jag bara kände paniken växa, NEJ!! Orkar inte, orkar inte med mig själv idag. Jag är verkligen ingen kul människa när jag är sjuk, uruselt humör o grinig som få.

Måste se till att göra något riktigt bra för mannen sen när jag blir frisk, som sovmorgon en hel vecka. Måste bara orka först. Alltså börjar jag inte idag, idag är en sån dag då jag blir yr så fort jag står upp och har feberont i hela kroppen.

Ingen bra dag alls...

tisdag 5 oktober 2010

Bloglovin

Det står på min statistik att nån/några läser mina inlägg från Bloglovin. Vem?? Är sjukt nyfiken. Har ju skaffat ett konto där nu och inte fasiken kommer det upp att jag har prenumeranter. *buhu*

Behöver lite egoboost här känner jag, läser du min blogg via bloglovin tryck på knappen brevid inläggen här - snäääälla!? Känns så tomt varje gång jag går in o kikar o så står det 0 prenumeranter 0 läsare. *buhu ännu mer*

Son of a hunter 2.0

Alltså, jag har ju redan berättat om att pöjken nu säger kfft om pangan. Men mannen min berättade en så rolig grej som pöjken gjorde häromdagen i samma tema.

Hunden var ute o gjorde det han brukar (pinkar, skiter o lever rövare eller sover) och pöjken får syn på honom genom ett av fönstren. Direkt, utan att tveka tydligen, sätter han upp ena armen, drar den andra mot sig som att han håller en bössa o säger KFFT. Pöjken skjöt hun'...

När mannen försökte berätta att man inte skjuter hundar utan älgarna i skogen osv, gick pöjken inte med på det alls. Hunden skulle skjutas, tydligen, för han "sköt" den flera gånger.

Börjar se en ljusning på snor- o hosta tiden

Äntligen och inte en dag för tidigt känns det som att förkylningen har släppt sitt grepp om mig.

Och det betyder att jag äntligen kan börja tjoa o tjimma igen. Ligga på golvet o kräla, flåsa o svettas till min träniningsfilm. Ska bara ge det någon dag till, skulle ju vara skönt att också kunna höra vad de säger på filmen. För än är det totalstopp i hörapparaten.

söndag 3 oktober 2010

Son of a hunter

Det märks att sonen min har en ganska jakttokig pappa. Och att son och far är tokiga i varandra.

Sonen härmas i det mesta nu, väldigt sött och stressande. Hehe! Och eftersom det börjar bli riktiga jakttider här hemma får ju sonen syn på bössan lite titt som tätt. Nu har han lärt sig (av sin pappa naturligtvis) hur man håller bössan och vad bössan "säger".

Frågar vi vad bössan säger, sättar han den ena armen den andra samtidigt som han sträcker ut den andra armen. (Ni som jagar fattar vad jag menar va, även om jag inte kan förklara så bra just nu - skyller på för lite kaffe.) "Siktar" och säger sen "KFFT".

Alltså, han är inte ens två år och blir helt lyrisk när han får syn på en bössa. Hur ska det här sluta?? ;)

//Funderar lite smått på om även denna unge kommer undra vem som skjöt falukorven...

------------------------------------------------------------------------------
Sorry, fel av mig... Det är när vi frågar vad pangan säger som han gör så där.
------------------------------------------------------------------------------

lördag 2 oktober 2010

♥ älskade lilla unge ♥

♥ ♥ ♥

Jag: Säg mamma
Grodan: Mi mamma (min mamma)

Jag smälter... älskade lilla unge!!

♥ ♥ ♥

Hur och med VAD tänkte dom??

Alltså, under hela min uppväxt har skolan (mest skolan) tjatat om att man ska träna för att hålla sig frisk. Jo, det låter ju logiskt. Man är vältränad, kan boxa bort bacellurerna lätt liksom.

Men hur kommer det sig då att varje gång jag tränar blir jag dyngsjuk?? Det lönar sig ju liksom inte att komma i form om man bara kan träna var tredje vecka!

fredag 1 oktober 2010

Håll tummarna nu för bövelen!

På att sonen min bestämmer sig för att denna nya sovtrend håller i sig, åtminstone över helgen. Minus mardrömmarna som han hade inatt då'rå.

Hela veckan har han sovit lääänge, typ ända till 7 eller efter 7. Det gillas, starkt!

Lite update om födelsedagen

I tisdags fyllde jag år, himla trevligt ska ni veta! =) Och jag tror att jag för första gången kom ihåg att bjuda på fika på jobbet. Häpen?? Det är jag.

Skulle varit så duktig i söndags o baka snickerskakor (men kunde inte, för svåger var hemma hos oss o sånna kan jag inte baka när han är där - finns inga kvar då.. Hehe!) och ananaspaj som jag skulle bjuda på på jobbet. Tror ni att det blev något gjort eller?? Nää, snickerskakorna hade jag ju visserligen en ganska bra bortförklaring till men ananaspajen??

Men jag har lärt min kära man bra (det har tagit många år ska ni veta). Han erbjöd sig att fixa iordning pajen på måndagskvällen när jag var iväg på jobbfestligheter. Och han gjorde't!! Och den blev såååå god!! Så god att jag nu bestämt att det är han i fortsättningen som bakar, inte jag. ;)

Pajen gjorde stor succé på jobbet, och ännu större när de hörde att gubben min bakat den. Fick stränga pekfingrar om att jag inte fick säga något till gubbarnas fruar om att män också kan baka. Haha! De ska bara veta...

Efter jobbet bar det iväg hem, där god mat väntade (ragger med bacon om jag inte minns fel) och sen på kvällen kom lillasyster o mamma.

I födelsedagspresent fick jag, förutom det jag tidigare nämnt; ett par skor, en spa-behandling, cash och en förkylning.

Om det är någon som känner sig manad att hosta fram ett kvitto på förkylningen hojta gärna till, för den vill jag väldigt gärna lämna tillbaka o byta mot en snorfri näsa.

GRATTIS svåger..

...på födelsedagen!!!

måndag 27 september 2010

Imorgon fyller denna lilla tös 24 för tredje gången!

Hipp hipp HURRA till mig!!

Igår fick jag en för tidig födelsedagspresent av mina systrar o vilken klockren present det var!! Antingen känner de mig väldigt väl eller så är jag väldigt tjatig. Jag tycker vi kör på första förslaget. Hehe!

Detta fick jag:

 

plus en kub till med gröna blommor på (hittade ingen bild jag kunde "låna").

Det som är så roligt med denna present är att jag bara timmar innan jag fick öppna mina paket hade sagt att "En sån där pump från Cult tycker jag är sååååå himla fin!" Och lagt ner min själ på att förklara hur bokstäverna på flaska buktade o sånt. Haha! Tajming, snacka om tajming!

Tack mina fina systrar för denna superfina present, de pryder nu min lilla bardisk och diskmedelspumpen är redan invigd!!

Stressad sovmorgon

Idag av alla dagar passade grodan på att ta sovmorgon. Härligt!! Men...

När jag vaknade vid halv åtta (ni hörde rätt, HALV ÅTTA!!) tänkte jag lite lugnt för mig själv att "Guu, vad gött! Sovmorgon! Och vi som inte behöver åka förens vid åtta, o pöjken sover än" gick upp, tvättade håret och ställde mig framför spegeln för att leta fram ansiktet i sömndimman. När jag väl stod där o sminkade mig såg jag våran pyttelilla klocka i badrummet "07:42".

Då slog blixten ner i huvudet på mig! Vi skulle ju inte åka vid åtta, jag ska åka från dagis vid åtta!! Panik!

Som tur var sov pöjken fortfarande så jag kunde stressa runt, fixa mackor o middag, klä på mig o göra allt färdigt till att sonen skulle vakna så att det bara var att byta blöja, kläder o ge sig av. *pust o stön*

Ringde till dagis också o sa att vi tagit ofrivillig sovmorgon och att vi kommer så fort vi kan men inte i tid. Fick ett skrattande svar om att vi bara skulle ta det lugnt o komma när vi var klara. Skönt det är när fröknarna är så snälla o inte ett dugg vresiga med tiderna.

Det är härligt med sovmorgon, men nästa gång tror jag att jag skulle vilja ha en när jag inte sen behöver upptäcka att den var ofrivillig och måste stressa ikapp tiden.

//pust, stön o flås

Följer John...

Följ min blogg med bloglovin

Sen, nångång i framtiden när jag kommit på hur man gör - kommer en liten knapp på bloggen också.. =)

torsdag 23 september 2010

Träningsvärk o sopplunch

Igår på kvällen gjorde jag det igen! Wohoo, för mig!! Jag gjorde ett träningspass hemma, svetten rann o idag har jag härlig träningsvärk igen.

Det finns en grej som jag saknar på träningspasset, stretchning (stavas hur??) av framsida lår. Ja, hur gör man?? Är enda sättet att stå på ett ben och dra det andra bakom sig? Rumpa, fötter, armar o allt annat visar de hur man stretchar, men inte framsida lår. Help please!! Är värsta novisen när det gäller sånt här!

Blir, troligtvis, ett pass till ikväll. Kanske med inslag av hennes (Carmen Electra) snygga dansmoves. För i helgen kommer trollets farmor, farfar o farbror på besök. Och då går det ju inte att säga "Ursäkta mig, jag ska bara gå in i vardagsrummet och flåsa o svettas lite på golvet" nää, tror inte det. När de kommer på besök ska man umgås så mycket man kan, för det är så sällan (alldeles för sällan) som vi träffas allihopa.

Blev lite motion på lunchen idag med, på torsdagar är det nämligen sopplunch och dit går man. Detta är en ny tradition för mig och jag gillar det! Speciellt när det är så härligt väder som idag. Här är det, lite soldis visserligen men, strålande sol och varmt. Känns nästan som att sommaren skulle vara på väg en gång till, eller ännu hellre - våren. =)

Sopplunchen idag bestod av köttsoppa - mums!!

tisdag 21 september 2010

Dammat av träningsskivor

Efter söndagens pilates fick jag ju lite energi till att damma av mina gamla träningsskivor. Hittade bara en, inte den jag tänkte på, men den här dög bra den med kan jag lova. Carmen Electras träningspass är verkligen inte att förkasta! Uj uj uj, vilken träningsvärk jag har i ena skinkan och framsidan av båda låren. Härligt, underbart och efterlängtat!!

Om det blir ett pass ikväll med, tar ju faktiskt inte så lång tid - 40 minuter, vet jag inte än. Eller om jag ska hia mig tills imorgon. Skulle verkligen behöva träna varje dag, hela tiden, intenstivt tills jag kommit in i rytm igen. Haha, igen... Har ju inte varit i rytm på flera ÅR juh!  Nä, skärpning på mig - ikväll ska jag minsann också ligga på marken o kräla o få "ont" i arslet, lår o mage igen. Me like, me like big time.

Hmm, för lite extra motivation kanske man skulle passa på o damma av vågen med o se om man får några resultat där också?? Törs man det, tror ni?

måndag 20 september 2010

Träningsvärk - wohoo!!

I helgen fick jag ett ryck, här ska det börjas göra något åt mammafiguren. Har inget att skylla på längre, inga fotbollsmatcher som krockar med nån träning jag skulle vilja gå på, ingen sjuka som var i vägen.

Sagt o gjort begav jag mig till byns gympahall o gjorde ett pass pilates. (Fick med mig min kära mor också, tvingad eller inte? Det får ni fråga henne om. Hehe!) Kändes helt okej i början, tyckte att njaa, kanske är jag inte i så dum form ändå - den känslan blev kortvarig må ni tro. Jag var i sämre form än vad jag trodde! Gruvans, vilken träningsvärk jag har idag! I arslet, av alla ställen!! Gött är det i vilket fall som helst, det här ska göras om.

O hör o häpna, jag känner mig så motiverad att jag t.o.m rotar fram mina "gamla" träningsskivor hemma o tar en sväng om på golvet ikväll när sonen somnat för natten! Håhåå, det trodde ni inte va??

Livet är fullt av överraskningar, inte minst för en sjäv!!

Tackar J så hjärtligt för utlåningen av militärnissen också...Hihi!

Är nog lite blåst tror jag...

... men jag trodde verkligen att det parti som hade störst förtoende, flest röster, skulle vinna. Fattade aldrig att det var så blockstyrt. Men men, vi får se... Det kan ju faktiskt bli bra det är också till slut.

söndag 19 september 2010

Beslutsamhetsångest a la Allan!

Gå o duscha o sen bänka sig framför TVn vs färga håret, duscha o sen bänka sig framför TVn??

Söndagsmiddagen består av (förhoppningsvis):

Dillkött!!

Så nu kollas det recept för att hitta det enklaste o som ser godast ut. Tips???



ps. Glöm inte att rösta idag, för bövelen!!! ds.

Och när lärde han sig detta??

Imorse:

Jag tar fram en toarulle, inget konstigt med det. Men sonen blir eld o lågor, drar handen mellan benen och nästan skriker "Däääääääär".
Jag lite chockad (och lite döv på ena örat): Ja, där har man toapappret, efter att man kissat.
Sonen: Tss! (tror det betyder kiss, första gången jag hör det från honom)

//Chockad, glad och lite döv

lördag 18 september 2010

"Fram med tutten, för bövelen"

Nu har jag haft lugnt på jobbet o kunnat läsa lite på aftonbladet och så ser jag denna krönika av Malin Wollin. Efter ha läst på den och den tillhörande artikeln börjar jag funderar lite över saken.

Jo, jag kan hålla med de mammor som inte vill amma offentligt för att man blir utstirrad. Är det inte äckelblickar är det mysblickar och är det inte mysblickar så är det gubbblickar and so on, and so on... Men jo, jag kan också hålla med Malin om att man som kvinna borde (få) vara stolt över att man kan amma och därför också kunna göra det offentligt.

En sak som speciellt slår mig är man nästan aldrig hör vad personer som inte har barn säger om offentlig amning. När jag var yngre och jobbade i en affär kom det in en kvinna med en hungig bebis och frågade mig om hon kunde få sitta och amma inne i butiken (för att det var så stökigt utanför). Och jag sa faktiskt nej. Vet ni varför?? Då, inte nu men då, tyckte jag det var otroligt känsligt det där med att visa brösten offentligt. Sånt gör man bara inte!!! Och jag kan fortfarande tänka så, ärligt.
Det jag har lärt mig sen dess är naturligtvis att brösten förlorar sin sensualitet och mystik under tiden man ammar. Ja, alltså.. För allmänheten, frågar du de bättre hälfterna så tycker väl de att det är ännu mer sensuellt och mystiskt när de är som Dolly Parton-tuttar.

Men det där ögonblicket lever kvar och blommar upp när jag hör sånt här. Mammor som med både en, tre eller tjugo ungar säger att offentlig aming är inget att skämmas för, att de minsann har visat brösten både här o där och att de också är stolta över att gå med en glufsande liten bebis intryckt mot bröstet.

Missförstå mig rätt nu! Jag tycker att var o en får göra som de vill i denna sak. Och de som stör sig på att en mamma visar bröstet kan väl gå fram o fråga lite vackert om inte mamman kan tänka sig att lägga en handduk/filt/näsduk/vad-som-helst över just tutten o bebisens glafsande så att inte världen (eller denna personen) behöver skåda det.

För tänk på en sak ni som tycker att jag är ute o cyklar... Vad är det för skillnad på en gammal gubbe som sitter med skjortan halvöppen och visar hängpatten och en mamma som sitter med skjortan halvöppen och visar hängpatten?? Egentligen...

En sån här Nisse önskar jag mig i födelsedagspresent!

//tackar o bugar på förhand

fredag 17 september 2010

Höst på ingång - wohoo!!

Kanske är jag ensam om att känna så, men iår är det faktiskt skönt att hösten är på väg! Sommaren var lång, varm, solig och jag kunde utnyttja den nästan till max. Nöjd, mer är nöjd faktiskt.

Igår när jag klev ut ur husets varma goa vrå regnade det, inte mycket bara så där höstigt skönt regn. Sånt regn som man sen gnäller sig hes på när det börjar närma sig vintern. Hehe! Att man aldrig kan vara nöjd va? Men nu är jag ju faktiskt det. Nöjd. Nöjd med att börjar blåsa kyligare, känna hur det blir iskallt när solen går i moln, uppskatta hur skönt solen värmer när den kommer fram igen, kunna vistas ute utan att bli anfallen av diverse småkryp, kunna gå i skogen utan att känna det som att man går genom en stinkande bastu.

För en gång skull sitter jag inte o längtar till nästa sommar, tillbaka till värmen, till de ljusa kvällarna. Tänk vad härligt att kunna tända ljus inne och mysa på kvällen, utan att klockan måste vara över midnatt och att det ändå inte är så pass mörkt för att mysstämningen ska bli på topp i ljusskenet.

Det känns ovanligt att vara en av dem som är nöjd över vädret (när det inte är sommar, solsken och nästan vindstilla alltså). Har betraktat de personerna lite i smyg och undrat hur man egentligen kan vara nöjd över att det blir mörkare, kallare och nästan dystrare -  men nu vet jag. Och det är underbart!

onsdag 15 september 2010

Åh detta val...

Nån mer än jag som har svårt att bestämma sig för vad man ska rösta på denna gång?

Tycker att det mer o mer slutar vara partipolitik och blir mer o mer sakpolitik. Kan inte längre säga att jag håller på ett o samma parti utan plockar hellre go'bitarna från... ja... nästan alla partier faktiskt. Antingen är det bra sakfrågor åt ena hållet eller andra, inget parti faller mig i smaken och inget hamnar mittemellan. Pest eller kolera enbart!

Okej, jag ska erkänna att jag inte är superinsatt i vad alla partier står för utan har försökt lyssna på vad de säger i just mina frågor - det jag brinner för, det jag skulle tjäna på. Och nepp, inte ett enda parti har allt alltså vet jag inte vad jag ska rösta på - än. Men det är ju några dagar kvar och jag har ju några dagar till på mig att ha beslutsamhetsångest på.

ps. jag vet iallafall vilket parti jag inte ska rösta på, det är väl ett plus?? ds.

Vansinnig! Grrr!!!

Varför kan gubben göra sina ärenden helt felfritt på försäkringskassans internettjänst men inte jag!?!?!?!?! Varför!!?? Grrr!!!

Och inte blir det bättre av de ytterst små tidsmarginerna man har att röra sig med, det spär ju inte på frustrationen.. Näädå, inte det minsta!

tisdag 14 september 2010

Inbillningen som blev ett faktum

VC konstaterade dubbelsidig öroninflammation på pöjken, fem dagar med Kåvepenin behövdes det också tydligen.

Och som vanligt är vi inte som vanligt folk i våran lilla familj - Kåvepeninen hamnar i soptunnan (lugn, jag ska inte kasta den där - jag ska vara en snäll liten flicka o lämna in den på apoteket igen) pöjken kräks så snart äckelmedicinen hamnar i magen. Så imorgon får vi, också snällt, ringa tillbaka till VC och säga att det inte fungerar - ge oss nått annat eller säg vad vi ska göra istället.

I know! Man behöver inte käka medicin vid öroninflammation, det läker ändå... Men det känns bättre, för en annan, för en själv. Då gör man något. Man bidrar. Man hjälper till. Man får det onda att gå över snabbare.

Nu sover min lilla prins i sin myshörna i vardagsrummet.

Sovrum + natt = ligga i sängen = ont i öronen = vettskrämd = bära ner honom igen o låta han somna i soffan = sova i myshörnan

Stenar som släpper

Ujujujjj, vad skön känslan är när stenar släpper från bröstet eller hur!?

Igår fick vi hem bilen efter en dag på skönhetssalongen, lagad o fin. Nu tjuter inte längre min broms så fort jag startar bilen och rullat en millimeter. Mjukt o fint tar jag mig fram på slingriga vägar. Ahh, så skönt!

//njuter

Hemska natt, oo hemska natt

Natten blev som vilken natt som helst från gångna helgen plus lite till.. Sammanlagt!

Halv tre ungefär fick jag gå o lägga mig o mannen ta över. Sen låg jag däckad (efter att först gungat sonen i vagnen en timme, klappar på ryggen i sängen/soffan i cirka timme och sedan stått o gungat på honom i en timme) tills mannen kom o väckte mig halv 8. I samma ställning hela natten, inte rört mig en millimeter antar jag. Så gissa om jag är stel i rygg och armar! Gissa om jag har träningsvärk i nästan hela kroppen av nattens gympapass av gungning!

Mannen o sonen ska in till VC idag o kolla upp om det inte är öroninflammation iaf. På ett sätt hoppas jag det, alltid skönt att få namn på det dumma som spökar, och på ett annan hoppas jag inte. Vill ha en magisk lösning bara - ge honom en halv citron innan läggdags så sover han hela natten o febern går över på tre timmar - typ. Tror ni vi får en sån? Realisten inom mig säger NEJ och drömmaren säger JA TACK!!

En dag ska jag, måste jag, ge mannen den där välförtjänta sovmorgonen, chansen att sova ut. En dag, en vacker dag... Åhh, om man bara kunde vara starkare i ryggen o orka en hel natt i stället för att bryta ihop efter några timmar bara... *suckar djupt och är astrött på sig själv*

måndag 13 september 2010

Het morgon

Morgontempen för lillkillen var inte så go, över 40 grader. Ett stort plus från gårdagen är han idag vill dricka - välling, smoothie, vatten - allt! Stå vid handfatet och "tvätta" händerna o samtidigt slurpa i sig lite vatten var en stor hit nu på tidigmorgonen, som han så gärna fick göra. Allt för att han ska få i sig lite vätska!

Och det märks också på hans energi att han fått i sig lite. Visst, han är långt ifrån vad han brukar vara, men det är ändå stor skillnad från i lördags eller söndagsförmiddagen då han bara låg i tittade på vad vi gjorde eller sov.

Idag blir alltså ytterligare en dag med vällingkost för det mesta och allt annat får komma efterhand.
Idag är också första dagen som jag vabbar - hela dagen - och imorgon blir det första gången som mannen vabbar för sjukt barn o inte bara för sjuk vårdare. Tror han tycker det låter lite mysigt, typ (hittade inget bättre ord just nu) och han blev nästan lite besviken att han inte kunde vabba idag också.

Det märks fortfarande att Ipren han bättre verkan på feber än Alvedonen har, lite märkligt tycker jag allt. Men å andra sidan ska de ju ha två olika verksamma ämnen så det kanske inte är så märkligt iaf... Tur att något fungerar iaf!!

Mer uppdateringar kommer säkert, men hej hej så länge!

söndag 12 september 2010

Hosta, feber o allmänt slö 2.0

Lite uppdatering, för er som undrar...

Febern går upp o ner i samband som värktabletterna börjar o slutar fungera. Alvedonen fungerar inte alls mot febern, men eftersom han verkar kunn slappna av med det i kroppen fortsätter vi att varva Ipren o Alvedon.

Efter att han fick sin första dos Ipren för dagen piggnade han till o vi passade på att äta och gå ut en sväng när han ändå hade lite mer ork. Han verkade tycka det var skönt även om hanvar lite gnällig o bara ville vara i famnen. Frisk luft gör oftast susen!

Nu sussar han sött i sin vagn, och är förhoppningsvis skapligt utvilad när han vaknar samt att febern magiskt försvunnit i sömmen o inte kommer tillbaka på väääldigt länge.

Hosta, feber o allmänt slö

Vad gör man med en liten knate som vägrar att dricka när tempen visar nästan 40 graders feber? Lite småslattar går i ytterst sällen då o då, varit så hela natten.

Första gången han är så här o det är riktigt jobbigt att se, har ingen aning om vad man ska göra alls känns det som. Alvedonen fungerar föga, iprenen skapligt - men det är inte dags än på länge att ta en ny dos o tempen visade 39,7. Jobbigt!!!!!!

Väntar på att 1177 ska ringa upp, får se vad de kan ge för tips... För mina idéer är snart slut!

lördag 11 september 2010

Inbillad öroninflammation? Bra start på helgen, verkligen!

Inatt var jag helt övertygad om att sonen hade fått öroninflammation - otröstlig, vägrade ligga ner och blev lugnare när han fick på sig mössa och fick lite tryck på öronen.

Men nu? Nu visar han ingenting... Gjorde ett försök i att fråga var "ajajet" var, glad sträckte han fram handen o sa "DÄ". Jaopp, bara att blåsa på handen o fundera över om han verkligen menade där eller han har ont nån annanstans.. (När jag började med att säga "mamma blåser på ajajet, var det nämligen handen det gällde och nu verkar han tro att man blåser där om man har ajaj.)

Men något babysim blir det inte idag, febern har återkommit (den jäkeln) så det konstaterades tidigare imorse att det blev inställt denna gång också. Supertrist!! Undrar om man får åka dit o slänga sig i poolen utan bebis??? Det varma vattnet gör under för min rygg, som nu är extra sliten efter natten.

Min bättre hälft ligger uppe o tar igen sig efter natten, själv har jag nog bäljt i mig fem-sex kannor kaffe eller nått. Jag fick lite extra vila under natten, och han förtjänar verkligen sovmorgon!

En 30-årsfest är planerad till kvällen också, får se om det blir nått av den eller inte. Har lillen fortfarande feber får jag bli hemma. Trist hela vägen runt, avskyr när han är sjuk!!

torsdag 9 september 2010

Världskändis?

Undrar vem jag känner i Ryssland och Storbritannien.. Säg gärna hej!!

Så här stod det på min statistik nyss:

Överlevde gårdagen

*pust* Jag överlevde gårdagen med nöd o näppe, överlevde...

Igår började nämligen vår nya vardag, sonen o mins varannan-vecka-är-det-bara-du-och-jag-vardagskväll med allt tillbehör på. Att sonen desutom inte hade sovit så bra på dagis gjorde första dagen inte bättre precis.
Mina tankar om att hinna laga lite mat, och i värsta fall värma lite mat, innan pöjken sätter igång med hungrig-och-trött-tjut kastas i soptunnan.

Idag har jag med mig ett äpple i hopp om att han åtminstone tuggar i sig lite och får lite energi så både han och jag får i oss mat i skaplig tid och i skaplig värme innan det är dags för kvällens röjartåg (som antingen går i skratt eller gråt beroende på hur dagen varit).

Tänk vad skönt det skulle vara om man kunde lära sig och hitta bra vardagsrutiner utan att behöva pröva sig fram. Jag är väldigt för att vara induviduell, men i sånna här lägen då allt går åt skogen skulle det vara sååå skönt om barn kunde gå helt enligt skolböckerna. *pust*

Dags att vila upp sig och samla kraft på jobbet... Tack o go'morron!

onsdag 8 september 2010

"Skapa dig ett flickebarn"

Det är så man blir mörkrädd, faktiskt... "Sluta ät salt, så får du en flicka" och "Det spelar ingen roll vad fadern äter" kan man läsa i Wendela. (Japp, erkänner.. Smygläser Aftonbladet och Wendela när jag får en stund över på jobbet.) Och att det har forskats i ämnet, att testpersonerna som följt forskarnas stränga diet och sexschema till 80% lyckats få flickor.

Jag undrar var de gått sin utbildning, var de fått sin sexualkunskap ifrån?

Kvinnan bär på XX, mannen på XY alltså styrs könet av mannens spermier. Så hur går det ihop med att kvinnans kost styr könet?

Nu är hösten här på allvar

Man vet att hösten är på väg, när apelsinerna är goda!! Åhh, så god o saftig min stora, fina, gula apelsin var! Mumsfillibaba!

måndag 6 september 2010

Vabb, vuxenpoäng?

Idag har jag vabbat för första och definitivt inte sista gången. Kändes väldigt mysko, konstigt att behöva gå hem från jobbet utan att själv vara dålig.

Imorgon blir det att vabba igen, två timmar - lika som idag. Hoppas det inte blir lika stressigt bara som det var idag. Uscha, tycker inte om att lämna halvgjort arbete! Inte min stil precis, inte på jobbet alltså. Hemma kan jag lämna grejer lite halvdant. Hehe...

Sonen har fått en släng av dagisbaciller - feber, hosta och snorig. Fast feber har han inte haft idag, däremot har hostan blivit värre. Så eftermiddagen spenderades ute i hopp om att frisk luft skulle göra susen. Det gjorde det då, nu håller jag tummarna så de vitnar för att den friska luften också gör att natten blir bättre än gårdagen. För fy f*n vilken natt!!! Ungefär 2,5 timmes sömn blev det för min del och mindre för sonen o mannen. Mannen var ett vrak när han åkte till jobbet, ville inget säga men det syntes. Inatt är det därför jag som SKA gå upp om det behövs. Han måste få sova han också!!

Men nu ska jag inte kasta sten här, natten kanske flyter på skapligt. *hoppas hoppas*

fredag 3 september 2010

"Förlossningsdeprimerade mår bättre av sömnbrist"

"Sömnbrist har positiv inverkan på förlossningsdeprimerade mammors humör. Det visar en ny studie." skriver Aftonbladet/Kropp&Hälsa idag.

Och man kan ju undra vilket nöt som kommit på den idén!? Eller vilka testpersonerna var eller är!? Okej, jag har inte haft förlossningsdepression men jag gick nästan in i väggen av sömnbrist - vilket i sin tur ledde till en tid då jag inte mådde så bra. (Kan jag säga/erkänna nu efteråt.) Och en sak var säker, inte blev jag på bättre humör efter en vakennatt!! Fråga bara gubben min som snällt fick komma hem från både jobb o jakt för att jag stortjöt i telefonen bönandes om att han skulle komma o ta hand om ungen så att jag skulle få sova. Fråga min kära T om hur jag kände mig efter dagar o nätter av sömnbrist (och matbrist till följd av orkeslösheten).

Det enda jag inte hade brist på var närhet från min son, när han var som värst kunde man inte ens lägga ifrån sig honom för att dra av byxorna när man skulle på toa.

"Och kvinnorna är fortfarande relativit skeptiska medan forskarna ser ljus i mörkret. "

Är det så konstigt att vi som är mitt uppe i det är skeptiska? Hur många gånger har man inte fått höra att allt blir bättre om man bara får sova lite? Det är ju som en nagel i ögat på oss som kämpar oss igenom vaknätter o stressiga dagar för att få vardagen att fungera, för att överleva. Sov lite mindre så blir allt bättre! Skitsnack!!!

Forskarna kan komma med sin statistik o vackra ord, jag tror ändå inte ett dugg på det där - för jag har själv upplevt baksidan av sömnbrist och det har INGET positivt med sig.