onsdag 16 mars 2011

Jo, jag blir faktiskt mörkrädd ibland.

Efter dagar med envägskommunikationen av läget i Japan har jag nu blivit mörkrädd för hela alltet. Jo, det är sant! Jag trodde faktiskt inte att nått sånt skulle hända under min livstid. Jag vet att statistiken talar sitt klara språk om att incidenter händer och oftare än vad man vill. Men man går ju som i en lycklig liten bubbla och intalar sig att det kommer aldrig att hända.

Japan har cirka 55 st kärnkraftreaktorer. Av dessa är 10 st belägna i Fukushima. Resten av läget är det väl svårt att ha missat. Och vad efterföljderna nu blir är svåra att gissa.

Det jag oroar mig för att inte helt o hållet själva dagsläget, den biten är mest bara skrämmande, utan för alla följder. Hur mycket som blir kontaminerat. Hur detta kommer att drabba de familjer som ändå måste bo i närområdet (min version av närområdet alltså). På hur detta kommer att drabba omvärlden. För just alla dessa saker kommer ju att hända.

Det är redan utsläpp, familjer har redan splittrats (men inte enbart pga händelsen i Fukushima) och jag sitter här på andra sidan jordklotet och oroas.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar