torsdag 8 september 2011

Om vi startar en egen liten undersökning här, skulle du kunna gå en hel dag (vardag) utan smink?

I en artikel i Aftonbladet (Gå ut? Inte utan mitt smink!) kan man läsa om att var tredje brittisk kvinna inte skulle kunna tänka sig att gå ut osminkad. Är det samma antal här i Sverige? Är en av tre kvinnor här i vårat avlånga land livrädda för att visa sig osminkade?

Det är så man blir mörkrädd!

Men om man bryter ner det lite.. Vad är att vara sminkad? Räcker det med ett drag av en concealer* eller är det full mundering med underlagskräm och rouge som räknas?

I artikeln nämns det att kvinnorna inte ens skulle gå ut med soporna osminkade, fast jag kan inte låta bli att undra hur frågan ställdes egentligen. Vad det är baserat på liksom. Och vilka kvinnor har de frågat? Mestadels stadsboende eller landsbygdsboende kvinnor?

När jag sminkar mig, till vardags så att säga, är det concealer* och mascara som gäller. Och till fest kan det även bli underlagskräm, rouge och ögonskugga också utöver det där andra. Det tar max tio minuter för mig att bli klar. Och då är hårpiffet inräknat. Ska jag räknas som ovanlig? Hur är det för er andra?

Om vi startar en egen liten undersökning här, skulle du kunna gå en hel dag (vardag) utan smink?

Jag börjar - ja, det skulle jag. Och jag gör det mer och mer faktiskt. Prioriterar sömn och annat mer än att stå tråkiga minuter varje morgon framför spegeln.

Men vet ni vad det mest chockande är med artikeln/undersökningen? De har kommit fram till att kvinnor inte sminkar sig för män, kvinnor sminkar sig för kvinnor och det är nyttigt för dem/oss. Att det är en självkänslo-boost. Att vi får en mycket mer positiv inställning.

Öhh? Okej, känner man sig fin (oavsett om det är en ny frisyr eller ett nytt hårspänne) så utrålar man mer självsäkerhet. Det kan jag gå med på, jag köper det. Jag kan till o med relatera till det. Men! Har vi inte förlorat oss själva då? Lite grann. Som att vi bara är fina om vi kan visa upp overkliga sidor av oss själva?

Häng med nu, när man sminkar sig gör man det av en av två anledningar;

1, man vill dölja en defekt.
2, man vill framhäva något fint.

Det är de två stora anledningarna. Jag räknar inte med värsta halloweensminkningarna nu, bara vanliga vardagssminkningar. Men oavsett av vilken anledning man sminkar sig så är det ju något man vill visa upp. Extra piffet kring ögonen eller en finnfri haka.

Och visst, att framhäva något fint är inte alltid en negativ sak. Det är själva grejen att det är något fint, ett utseende. Inte en egenskap.

* Vette fasen om stavningen är rätt... Men jag hoppas ni fattar ändå. Annars får ni googla.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar