fredag 17 februari 2012

...fast jag skulle aldrig ta på min grabb rosa av "andra" anledningar...

Jag har lite svårt för att förklara mig ibland. Att hålla i en föreläsning eller en utbildning är a piece of cake eftersom det då är konkreta saker jag snackat om. Men om genustänk. Mitt genustänk. Det är skitsvårt att förklara så jag ser att motparten (kanske inte håller med men) förstår/accepterar hur jag menar.

Exempel.

På ÖF bads det om ursäkt för att en docka med killnamn hade tjejfärger på kläderna. Jag menade på att kläderna kvittar. Och påpekade att jag hade gett ett par rosa byxor till min yngsta son den dagen. Jag hade sett blickarna innan men lyckats strunta i dem.

Försökte förklara att barn är barn inte deras kön och att det är vi vuxna som sätter värderingarna för dem. Typ killar gillar bilar och tjejer gillar hästar.

Mothugg utan dess like! Inte förvånad men här tar liksom min förmåga att förklara mig slut.
Vad säger en till folk som säger min grabb har alltid gillat bilar och det är något vi absolut inte har påverkat...???
Eller färger spelar ingen roll, fast jag skulle aldrig ta på min grabb rosa av "andra" anledningar...???

(Lättare att ta på tjejer blått än killar rosa.)

Yngsta sonen i ett par av sina "flickkläder".
Jag vet ju vad jag tycker så det borde inte vara så svårt att disskutera om det men joo - det är det!

Jag har aldrig behövt att förklara kläder så mycket som nu. Men jag har heller aldrig varit lika medveten om vilka signaler kan skicka ut. Hur olika barn bemöts beroende på om omgivningen tror att det är en flicka respektive pojke.

2 kommentarer:

  1. Jag tycker också det är svårt. Jag har svårt för att argumentera i alla lägen, oavsett ämne, och får jag mothugg har jag svårt att finna mig. Vinner aldrig en argumentation, även om jag har rätt... Problemet med genus för mig är att det för mig känns så himla självklart och självförklarande så jag förstår inte hur någon kan ha några invändningar över huvud taget. För mig är det inget att ifrågasätta. Därför blir jag så ställd när folk ändå sätter sig på tvären, och har inga argument för jag har liksom aldrig behövt tänka igenom frågeställningarna själv. Men jag har köpt några av böckerna som Lady Dahmer tipsade om en gång, så får jag kanske lite argument i ryggsäcken!

    SvaraRadera
  2. Ja, det kanske är därför som jag inte riktigt kan förklara mig heller. Det känns så självklart.

    Får kika bakåt i hennes blogg efter de där böckerna. Ska man gå på ÖF så måste man ha lite kött på benen...

    SvaraRadera