Varje kväll, nästan helt utan undantag, så ska det trilskas med tandborstningen för Sebastians del. Inte för att att han inte gillar tandkrämen, den äter han helst upp innan vi börjat borsta. Och inte för att att han inte gillar att borsta tänderna, han kan så länga - läääänge - och "borsta" dem.
Utan för att han inte gillar när vi hjälper honom. Och jag fattar det, jag är själv väldigt känslig mot sånt där och kräks nästan på tandläkare som petar mig i munnen.
Nu har vi ju desutom blivit tillsagda av en tandläkare (MIIIIN) att han måste borsta för annars kommer det ett hål. Vi har tidigare sagt att bara han får in tandkrämen i munnen så ordnar sig resten... Mhmm resten av hålen.. Surt!
Så vi har alltså en ständig rutin på kvällarna, tjafs om tandbortning. Hur gör ni? Jag är öppen för förslag här, för jag har testat mängder med grejer.
Egen tandborste, borsta samtidigt, borsta innan eller efter oss, ligga ner, stå upp, sitta i knät, sitta på toalocket, hota om tandtroll (jo, faktiskt), lägga av helt med borstningen, prata med honom om det och en hel del andra grejer.
Inget fungerar och våran lilla eländiga rutin håller i sig ännu. Suck.
Vi har en bra rutin jag och Sebastian. Tio varv runt huset, full fart. Jag är fortfarande trött efter dagens löpning :)
SvaraRaderaGratis motion!
RaderaVi har pratat mest om tandtroll faktiskt. Men den största vändningen kom när han började vilja räkna moment på fingrarna. Så det här är vår rutin som han aldrig ifrågasätter... Tummen: byta blöja. Pekfingret: ta på pyjamas. Långfingret: borsta tänderna. Ringfingret: göra välling. Lillfingret: välja gosedjur. Plötsligt tar det bara 5 min att få honom reda för sängen!
SvaraRaderaSmart, undrar om jag kan puscha på att han blir lika intresserad av att räkna på det sättet. Det han räknar är: hur många varv runt huset kan jag springa, hur långt kan jag hoppa osv.
SvaraRaderaEtt, två SJUU!! Sen är det full fart liksom. =)