- Mobbning
- Brott mot barn
- Otrohet/missbrukande av trohet, tillit
- ...
Mobbning
Jag blev själv mobbad/retad under min uppväxt. Vissa perioder mer än andra, därav snedstrecket. Jag vet hur illa jag mådde inför måndagarna och hur jag längtade på samma gång. Försökte alltid bli vän med alla, vara förstående och sånt. Och det gjorde ju naturligtvis att jag ändrade åsikt stup i kvarten, kan inte varit så lätt för de andra barnen att få pejl på mig då liksom. Nej, jag säger inte att det var MITT fel att jag blev mobbad.
När någon säger att mobbing inte förekommer på en skola eller arbetsplats blir jag genast rasande. Det är oftast personer med en högre status: chefer, lärare. Och de har ingen rätt att säga så, det är endast mobbingsoffret som kan säga om det är eller inte är mobbing det handlar om!
Jag skiter i om mobbaren mår dåligt, det är INGEN URSÄKT för att mobba en annan person.
Brott mot barn
Pedofiler, barnmisshandlare och allt annat hemskt. Jag mår fysiskt dåligt så fort jag hör talas om brott mot barn. Som pojken som hittades död i sitt hem, som hade fler än 80 skador när han hittades.
Må de brinna i helvetet och gång på gång få känna samma smärta som barnet gjorde.
Jag tror inte direkt på någon himmel eller helvete, men i sånna här fall önskar jag så grymt att det vore sant och att de personer som gör barn illa på det här sättet får den vägen utstakad.
Otrohet/missbrukande av trohet, tillit
Det här är lite tveeggat för mig. Jag har personer i min närhet som träffats när den ena av dem fortfarande ingick i ett förhållande. Och det här är bra personer vi talar om. Personer som jag verkligen gillar och som jag faktiskt är glad över att de träffats. Litet förtydligande bara.
Otrohet mot mig kommer jag aldrig acceptera. Och det gäller både vänner och kärlekar. Ja, alltså jag har alltid tyckt så här, jag har inte flera vid sidan av min man om du trodde det.
Berättar jag en sak i förtroende och denna saken läcker ut, då vill jag inte vara med längre. Ja, jag kan umgås med personen (har hänt) men jag förlåter aldrig (långsint som fan när det gäller sånt här).
Jag hade en gång en vän som bakom min rygg försökte få ihop det med Samuel. Gick inte så bra för henne kan jag säga, gången hon verkligen gjorde slag i saken och sökte upp honom var jag hemma. Hon visste inte det och blev väldigt paff över att det var jag som öppnade dörren när hon ringde på. Lite för paff för att verkligen kunna förneka varför hon egentligen var där. Vi har ingen kontakt idag. Långsint.
Inom det här får man bara en chans. Men tro nu inte att jag inte ställer lika höga krav på mig själv, för det gör jag. Jag avslöjar aldrig en hemlighet, inte ens för Samuel. Och jag är skitdålig på att ljuga kan jag lova, men trots detta har jag aldrig, aldrig avslöjat något jag inte får. Tillit är något jag sätter stort värde på.
Dag 30 – 10 dödssynder
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar