Så i måndags, eller tisdags, så vurpade Hampus rätt in i hörnet på en bokhylla. Nice. Blodet sprutade men tänderna såg och kändes hela ändå. Som tur var! Men eftersom det blödde så mycket (blöder ju alltid skitmycket från ansiktet/munnen) och att smällen var så klockrent mitt i vassa hörnet så ringde jag till tandläkaren och bokade en tid. För säkerhetsskull.
Om ni inte visste det så kan en smäll mot de första tänderna göra så att de permanenta tänderna blir skadade. Om det träffar illa. Och då ska man ha det dokumenterat BÅDE hos tandläkaren och sitt försäkringsbolag för att få ersättning och kunna rätta till problemet om det dyker upp senare.
Det gick väldigt bra måste jag säga, antingen blev Hampus så paff att någon med fina lila "vantar" skulle känna honom i munnen eller så lyssnade han duktigt på sin storebror som skulle förklara allt för honom (Sebastian har också gjort sånna besök, vi har vilda barn...). Tandläkaren fick känna och kunde konstatera att tänderna inte satt löst. Hen blev också så imponerad av Sebastian som skulle förklara allt för honom: Vilken snäll storasyster du har!
Öhm.. Sebastian fick välja kläder till både sig och Hampus den dagen. En perfekt, färgglad blandning av döskallar och Hello Kitty. Han har en helt underbar stil min stora grabb! Tyvärr får jag inte längre, eller väldigt sällan, ta kort på honom så jag kan inte visa. Men hur som helst... På grund av Hello Kitty-tröjan trodde i alla fall tandläkaren att Sebastian var en tjej. Trots att jag flera gånger sagt hans namn. Hehehehe! Mission completed!
Föresten, hur ofta händer det att ni hittar ett klädesplagg som ni bara älskar på galgen och sen när ni provar det så ser det ut som... en säck potatis?
 |
| Som den här, sjukt snygg både på provdockan och på galgen. På mig.. Not so much. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar