Var hemma till mina föräldrar igår, hade skickat mamma på ett apoteksärende och skulle hämta upp mitt pris samt föda ett gäng hungringa ungar. Jo.. Och när jag skulle sätta mig vid bordet för att äta drämmer jag i armbågen i stolsryggen. En sån där änkestöt du vet.
Det. Gjorde. Skitont!
Sen skulle jag kolla ut genom fönstret för att spana in en nyinköpt lykta. Var en hårsmån ifrån att dunka rätt in i fönstret, såg inte fönstret trots att det fanns spröjs på andra sidan. Suck..
Jo, jag fattar att vitsen med fönster är att inte se dem. Man ska se igenom dem. Men det vore ju en fördel att kunna se var fönstret börjar eller hur? Så att man slipper vricka ett finger när man ska peka på något i ett skyltfönster, eller slippa gå rätt in en glasdörr för att man trot att dörren är öppen.
Och en sak till, jag lyckades pricka in änkestöten igår så pass att jag nu fått ett blåmärke på armbågen (som naturligtvis inte syns så tydligt) så det gör ont att röra armen i den riktningen.
Precis... Angelicagenen skulle klantgenen heta!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar