Familjens hund - Orux, en riktig kelgris

Ibland får jag frågan om vad för slags hund Orux är, han är en svensk vit älghund. En ganska ny ras, den godkändes av SKK 1993 och är ännu inte godkänd av FCI fast den tillhör grupp 5 (vad det nu betyder?), som hela tiden växer i popularitet. Vi bokstavligt talat ramlade in på rasen, hade aldrig hört talas om den innan vi såg annonsen om valpar. Det enda vi visste var att vi skulle ha en hund av spetsras, eftersom gubben min jagar ville vi ha en hund som lämpar sig för den typen av jakt han håller på med.

Orux är en ställande hund. Med andra ord söker han upp viltet (älg, björn, grävling, vildsvin - allt som låter sig ställas) och skäller ut dem efter noter. Det är verkligen en häftig upplevelse att höra hans grova skall i skogen! Går inte att förklara känslan som jag själv får eller Orux glädje i att jaga.

Men han är inte bara en jakthund. Både han och andra hundar av samma ras är också otroligt fina familjehundar, och det är inte så där jättevanligt bland jakthundar. Visst de allra flesta jakthundar är också bra familjehundar, men det märks tydlig skillnad från andra raser och denna. De har liksom det där lilla extra. Såklart är inte den här rasen det enda undantaget, norsk svart älghund är också en otroligt fin familjehund som även är en bra jakthund. Faktiskt så var det en norsk svart älghund som fick mig att gå med på att skaffa Orux.

Orux är en aning för stor för sin rasstandard som räknas bland de mellanstora hundraserna med sina 56 cm i mankhöjd (rasstandarden alltså, har lite dålig koll på exakt hur hög han är).

Eftersom han är av spetstypen, en polarhund i grund och botten, så älskar han kyla och har en päls som både värmer på vintern och kyler på sommaren. Exakt hur det där fungerar kan jag inte, men om jag minns rätt så har det med håligheter i stråna i pälsen och underpälsen. Han blir verkligen som en nallebjörn när han har vinterpäls och ser sjukt avmagrad ut när han tappar den. Vi burkar kalla han för rugguggla när han tappar vinterpälsen. Desutom måste vi passa honom på sommaren för att han inte ska bli bränd av solen, eftersom han är vit. Fast det sköter han så bra själv.

Bakgrunden till rasen är flera, vissa hävdar att rasen började med en väldigt ljus jämthund som då blivit ljusare och ljusare i generationerna och till sist vit. Andra hävdar att rasen från början är en blandning mellan jämthund och samojed. Och de tredje säger att det handlar om en helt vanlig avgrening av raserna norsk älghund, gråhund och jämthund.

Med andra ord, på något sätt har Orux stamföräldrar i jämthunden. Och han påminner mycket om dem, fast är betydligt mer graciös och nättare. Inte heller lika hög som dem. Och han kan "tappa" svansen vilket jag inte vet om de kan.

Att "tappa" svansen betyder att även om han har sin svans i en knuta så kan han ha den hängande rakt ner. Vissa raser har så hårt knutna svansar att de aldrig kan "tappa" den.

Orux är vår gullegris, en 25 kg tung hund som tror att han får plats i allas knä. Och helst i gubbens knä i soffan.