Efter mitt lilla I-landsproblem med att välja mellan att köpa en tyllkjol eller att göra en själv redde ut sig har jag gått i väntans tider. Som nu är över!
Först kom mönstret. Sen kom tyll och andra sygrejer.
Jag ska alltså sy en kjol. SY EN KJOL!! Tänk om min gamla sylärare kunde se mig nu. Det här är liksom inget som nån av oss kunde förvänta oss.
Mitt stickprojekt har fastnat lite. Men bara tills jag får chansen att under övervakning gå vidare till nästa fas. Hittills har det fungerat så att jag stickar en bit. Skickar beskrivningen till min syster, hon förklarar och jag kan sticka vidare. Den här gången fattar jag inte (tror att jag gjort fel nånstans och undrar därmed även om jag kan kalla det för "eget mönster"?) och vill därför att hon är hos mig när jag påbörjar nästa fas.
Desutom. Som grädden på köttbullarna. Har jag sett en så sjukt snygg klänning som jag vill göra. Jo. Göra.
Jag måste vara sjuk... (det är föresten den där bruna jag ska sy)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar