måndag 22 augusti 2016

Ska det vara så här?

I dag börjar mitt äldsta barn i skolan, den riktiga skolan. Det är viktigt det där, nu är det inte lek längre (barnets ord) nu är det allvar. Jag tror att jag är mest nervös av oss två. Vi kan också säga att vi är nervösa av två olika anledningar. Skolbarnet (IIHHH!!) för att träffa kompisarna igen och om det blir läxor redan första dagen (förhoppningen är hög!) och jag för hur det ser ut på skolskjutsfronten.

För det är här det min sko klämmer. Skolskjutsen. Jag har full förståelse för att det händer mycket i deras listor ända in i det sista, att elever slutar och börjar och flyttar på sig. Att allt inte går att ordna i god tid. MEN! Vad de inte verkar tänka på, de som pysslar med det är i sin yrkesroll, är att vi (föräldrar) får skicka iväg våra barn utan den minste vetskapen om VEM som kör hem dem på eftermiddagen och NÄR. När-delen gäller ju främst första dagen men vem-delen håller i sig längre.

Hur kul tror de att det är att skicka iväg min sjuåring med orden "jag vet inte vem du åker hem med idag". Hur ska jag kunna lära mitt barn att inte kliva in i främlingars bilar när det är EXAKT det som skolan/kommunen ber mig att göra?

Det här känns inte alls bra! Det är heller inte första gången som det händer. Förra läsåret byttes chaufför (bolag och transportmedel) utan att vi på förhand fick veta det. Med andra ord - en för mitt barn främmande vuxen man sa till barnet att inte åka med bussen utan åka själv i en taxi med mannen. 

Detta är något som inte heller personalen på skolan visste om. Och de sa också okej till det.

DET KÄNNS INTE OKEJ!

Jag trodde att efter mitt utbrott när det hände skulle få personerna på kommunen att förstå att det inte är ett optimalt läge. Att föräldrarna måste få veta sånt INNAN så att de kan förbereda barnet. Tydligen inte.

Jag har förståelse, det har jag. Men jag tycker också att det är något som borde vara åtgärdat. För de elever som inte ska byta skola och så vidare borde ju kunna få lämna schema och få någon slags bekräftelse tillbaka om skolskjutsen. Jag struntar i om jag skulle ha behövt säga att det antingen ska vara taxi eller buss. Det är ett svar åtminstone på mitt barns frågor och mina tankar. Jag vet att barnet inte är bortglömt, jag vet att barnet kommer att komma hem efter skolan, jag vet att barnet känner sig tryggare.

Det är det viktigaste för mig. Att mitt barn får känna sig tryggt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar