Men tji fick jag. Samtalet kom från en blomsteraffär som sa att jag hade fått blommor och frågade om jag kunde hämta upp dem på vägen hem från jobbet.
Det här hände på förmiddagen så jag fick gå runt och fundera hela dagen på vem det var som hade skickat blommor till mig. Och varför. Kom inte på en enda som hade anledning att göra så.
Som den självplågare jag är väntade jag tills jag hade kommit hem innan jag öppnade buketten, trots det lockande med att rycka åt mig blompaketet från expediten och läsa det eventuella kortet. Alternativt utfört nån slags förhörsmetod på personalen. Kändes bättre att utöva lite självplågeri istället.
För nån vecka sen stannade kvinna till hos oss på kvällen, ganska chockad men lugn ändå, hon hade blivit påsprunget av två rådjur. Jo, påsprunget. Som i Gilmore Girls när Rory försöker förklara att "I got hit BY a deer, not hit a deer". Vi fick vänta i 30 eller 45 minuter i telefonkö innan vi kom fram till 114 14 för att rapportera olyckan. Bara det är ju en sak i sig. Tänk om en hade haft viktiga tider att passa (typ hämta barnen på förskolan o sånt). Och det går ju inte att lämna platsen innan en rapporterat. Hur som helst. Hon tackade mig igår genom att skicka en jättefin bukett med tulpaner och choklad.
Varsågod för den långa förklaringen på mina mystiska blommor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar