Sista dagen med burret

I dag ryker det.

Burret.

Skatboet.

Det långa håret.

Igen.

Mitt hår växer som ogräs och jag klipper mig oftast själv hemma, med blandat resultat, men den här gången tänker jag lyxa till det.

Det är ännu längre än vad som syns på den här bilden. Och trassligare. Så där långt att jag måste sätta upp det innan jag går på toa för annars så ehh, blir det en aning äckligt.

Har jag sagt hur skönt jag tycker att det ska bli? Älskar den där lätta känslan de första dagarna när tyngden från håret, avsaknaden alltså, är som mest påtaglig. Kan liksom inte sluta skapa på huvudet och peta med håret. Vilket oftast slutar i att jag tappar den där schysta frisyrer en får hos frisören och istället ser ut som en blöt katt.

Funderar på att sätta lite färg i håret. Eller ta bort färg. Antingen eller. Men ombreaktigt. Har väntat länge nu på att mitt henna-färgade hår ska växa ut så långt att det går att kapa rakt av utan att jag ska behöva bli flintskallig på kuppen.

Nu är det dags. Wiii!!